Generaldirektör Mannila:

Hur kan vi på bästa sätt stödja det vetenskapliga arbetet?

(23.03.12)

Finlands Akademi nya generaldirektör från och med mars, professor Heikki Mannila, glädjer sig över de inbjudningar han fått till universiteten.

”I och med att universitetsreformen gjort universiteten allt mer autonoma utarbetar de också aktivare sina egna strategier och utvecklar flitigt sin verksamhet och sina forskningsmiljöer. Det är viktigt att vi har en bild av vad som pågår på olika håll för att kunna stödja det arbetet. Akademin är en av de institutioner som gör universitetens och forskningsinstitutens arbete möjligt”, säger Mannila, som kommer till Akademin från posten som prorektor för Aalto-universitetet.

Samtal ska garantera att vi gör rätta satsningar

Mannila vill tillsammans med universiteten dryfta bl.a. hur förändringarna till följd av universitetslagen och även andra förändringar avspeglas i Akademin och dess finansieringsformer: är allt som det ska eller finns det någonting som kanske bör slipas?

”Akademins forskningsfinansiering kommer fortsättningsvis att vara baserad på forskningens vetenskapliga kvalitet och genomslag. Vi siktar på att ytterligare höja kvalitetsnivån. En nyckelfråga är hur vi på bästa sätt kan hjälpa universiteten och forskningsinstituten och deras forskare att bedriva så högklassig forskning som möjligt.”

Generaldirektören vill gärna höra vetenskapsidkarnas åsikter om Akademins forskningsfinansiering, hur den fungerar, vilken nytta den ger, hur många spetsforskningsenheter och forskningsprogram Akademin borde ha och vilka de viktigaste utvecklingsbehoven är.

Mannila vill att Akademin tillsammans med universiteten, forskningsinstituten och kultur- och undervisningsministeriet diskuterar hur vetenskaps-, universitets- och utbildningsvärlden i Finland ska utvecklas och i vilka delar av det internationella samarbetet det är viktigt och möjligt för Finland att delta.

Infrastrukturerna ett gemensamt utvecklingsobjekt

Ett både högaktuellt och viktigt ämne just nu är forskningens infrastrukturer. Undervisnings- och kulturministeriet har gett Finlands Akademi till uppgift att administrera den nationella infrastrukturpolicyn.

”Anslaget för i år är obetydligt, men det är en viktig signal såtillvida att statsbudgeten nu tillfördes en helt ny rad: därmed har statsmakten erkänt att det här är någonting som ska lyftas fram som en separat fråga, och det är väldigt bra”, konstaterar Mannila.

Infrastrukturpolicyn ska utarbetas av en bred expertgrupp som Akademin inom kort tillsätter. I gruppen finns de centrala aktörerna representerade: universiteten, forskningsinstituten, ministeriet samt Akademin, som fattar finansieringsbesluten.

Mannila tror att gemensam användning av forskningsapparatur är en beaktansvärd modell i många situationer. Inom biovetenskaperna finns det redan många goda exempel på det.

En stor fråga som inom den närmaste framtiden måste dryftas tillsammans är också vilka internationella forskningsinfrastrukturer Finland ska gå med i.

Betjäningen måste ha ett ansikte

Forskarna och forskningsgrupperna står i kontakt med Akademin framförallt då de söker bidrag. Att Akademins finansiering är otillräcklig är ett tråkigt faktum, men däremot har Akademin fått positiv användarrespons för sin betjäning i samband med utlysningarna.

I synnerhet har forskarna välkomnat den praxis där Akademins experter besöker universiteten för att berätta om olika finansieringsformer och hur de kan sökas. Mannila stöder varmt att denna praxis fortsätter, för han blev övertygad om den personliga betjäningens fördelar redan vid Aalto-universitetet.

”Liksom i all serviceverksamhet är det överraskande effektivt att finnas närvarande. Människor har lättare för att ställa frågor då saker och tjänster har ett ansikte.”

Mannila tycker att det lönar sig att ordna dessa tillställningar i samband med universitetens egna stödtjänster. Då får alla samma information och är på det klara med vem som ska agera och vem man kan vända sig till om man har någonting att fråga. ”Betjäningen blir bättre, och vi sparar både tid och pengar.”

Forskning och undervisning hör ihop

Mannila understryker vikten av att forskning och undervisning hör ihop och säger att också Akademin ska stödja detta.

”Stark forskning och därtill kopplad undervisning är viktig för universitetsundervisningen och en förutsättning för att vi ska kunna utbilda kompetent folk. Det är viktigt också med tanke på innovationsverksamheten och våra möjligheter att skapa nya jobb. Kring högklassiga forskningsmiljöer brukar det uppstå nya arbetsplatser”, säger generaldirektören.

”Den viktigaste förmågan som vi idag måste ge våra studerande är förmågan att ständigt lära sig nytt. Den växer fram ur en tillräckligt bred och på något visst område tillräckligt djup kompetens – då undervisningen är starkt förankrad i forskning.”

Text: Paula Böhling