Ilkka Hanski

1.8.2006-31.7.2011 och 1.1.2012-31.12.2016

Ekologi, metapopulationsbiologi
Helsingfors universitet

Ilkka Hanski, Helsingfors universitet. Akademiprofessor Ilkka Hanskis (f. 1953) forskningsområden är ekologi och evolutionsbiologi. Han leder den nationella spetsforskningsenheten för metapopulationsbiologi vid Helsingfors universitet. Hanski har gjort metapopulationsbiologin till ett betydande forskningsområde inom ekologin och han ses som en av världens mest framstående ekologer. Inom metapopulationsbiologin forskar man om arter som lever i splittrade livsmiljöer.

Hanski har studerat insektspopulationer på många olika platser, till exempel på Madagaskar, Borneo och Grönland. Han är känd i synnerhet för sina fältstudier på Åland om ängsnätfjärilens ekologi och evolutionsbiologi, och hans forskningsresultat har blivit en världskänd klassiker bland mallsystemen. Ekologer använder sig av hans modeller i sina studier av hur olika organismer överlever i miljöer som splittras upp bland annat till följd av markanvändningen och klimatförändringar. Syftet är att finna förutsättningarna för överlevnad och metoder genom vilka arterna kan överleva där de hamnar i kläm av mänsklig påverkan.

Under den nya perioden som akademiprofessor kommer Hanski att inrikta sin forskning på två områden inom ekologi och evolutionsbiologi som är i kraftig utveckling: eko-evolutiv dynamik och ekologisk genomik. Eko-evolutiv forskning intresserar sig för situationer där populationsvariationer (ekologisk dynamik) och mikroevolutiv dynamik påverkar varandra. Inom ekologisk genomik tillämpar man genomikforskningens senaste verktyg på forskningen om naturliga populationer. Forskningen inriktas i synnerhet på metapopulationen av ängsnätfjärilar på Åland och den evolutiva radiationen av dyngbaggen i Madagaskars regnskogar. Studierna av ängsnätfjärilen går in på de ekologiska, genetiska och evolutiva följderna av splittrade livsmiljöer. Forskningsrönen kan utnyttjas i arbetet för att bevara naturens mångfald.

Hanskis vetenskapliga publikationer citeras frekvent inom området. Han är medlem i ett flertal välrenommerade internationella vetenskapsakademier. Han har även tilldelats många betydande internationella vetenskapspriser. Nu i vår fick han motta svenska Kungliga Vetenskapsakademiens Crafoordpris, ett pris som Vetenskapsakademien årligen delar ut till discipliner som ligger utanför dem som omfattas av Nobelpriset.