Finlands Akademi utnämnde elva nya akademiprofessorer

Finlands Akademis styrelse har utnämnt elva nya akademiprofessorer: professorerna Kari Enqvist, Riitta Hari, Elina Ikonen, Jukka Jernvall, Heikki Joensuu, Visa Koivunen, Pekka Koskela, Anne Kovalainen, Erno Lehtinen och Terttu Nevalainen samt forskningsprofessor Kaisa Poutanen. En av akademiprofessurerna gäller kvinnoforskning. Denna Minna Canth-professur kommer att innehas av Anne Kovalainen.

Av akademiprofessorerna verkar fem vid Helsingfors universitet, två vid Tekniska högskolan samt en vid Jyväskylä universitet, Åbo universitet, Åbo handelshögskola och Statens tekniska forskningscentral VTT.

Finlands Akademi hade i början av juni 41 akademiprofessurer. Till akademiprofessor kan utnämnas en person som visat sig vara en framstående forskare och som kan anses bidra till forskningens framåtskridande inom sin egen disciplin.

De nya akademiprofessorerna 2010−2014

Kari Enqvist (teoretisk fysik): Kari Enqvist, professor vid Helsingfors universitet, har en betydande roll i två stora vetenskapsprojekt: CERN:s LHC-experiment och Europeiska rymdorganisationens (ESA) Planck-satellitprojekt. Enqvists forskningsområde ligger i gränsområdet mellan partikelfysik och kosmologi, och han arbetar i den absoluta framkanten av bägge discipliner. Ett intensivt vetenskapligt utnyttjande av projekten kommer att inledas inom en snar framtid och med allra största sannolikhet kommer vi då att få se en rad vetenskapliga genombrott.

Enqvist hör till de ledande experterna i världen inom sitt område. Om LHC-acceleratorn och Planck-satelliten producerar bra fynd, kan han nå den absoluta eliten. Akademiprofessuren ger Enqvist möjlighet att satsa på sitt vetenskapliga arbete under storprojektens mest aktiva fas och garanterar samtidigt den finländska forskningens synlighet i dessa projekt, i vilka Finland har investerat tiotals miljoner euro via organisationernas medlemsavgifter och projektens industriengagemang.
Enqvist verkar inom ett område vars resultat i populariserad form intresserar alla. Hans insatser för att göra vetenskapen mer lättfattlig för den stora allmänheten har redan lett till en ökad efterfrågan på vetenskaplig litteratur.

Riitta Hari (psykologi och neurovetenskap): Riitta Hari, professor vid Tekniska högskolan, har nyligen mottagit Finlands vetenskapspris och hör till den absoluta forskareliten i världen inom sitt område. Målet med hennes projekt är att utveckla en ny ”mellanmänsklig neurovetenskap”. Projektet bygger på att människans sinne och hjärna omformas i kommunikation med andra människor, och människans hjärnverksamhet kan därmed undersökas uttryckligen under naturlig växelverkan.

Haris arbete går ut på att undersöka hur två människors hjärn- och kroppsfunktioner synkroniseras under kommunikation och samtidigt utveckla nya analysmetoder. Resultaten kan hjälpa oss att förstå vad som sker i dels olika kommunikationssituationer såsom undervisning eller terapi, dels olika störningar i den sociala kommunikationen, till exempel autism. Denna approach kan också ge helt nya perspektiv på hur människans psyke kan utvecklas och korrigeras.
Haris projekt anses reflektera en betydande utveckling mot naturligare upplägg i forskningen av människans hjärna och beteende. Projekten kan också leda till viktiga kliniska tillämpningar särskilt inom behandlingen av autism och schizofreni.

Elina Ikonen (cell- och utvecklingsbiologi): Elina Ikonen är professor vid Helsingfors universitet, där hon forskar i kolesterol och framför allt dess transportmekanismer. Ikonen använder sig av nya, unika tekniker som gör det möjligt att följa kolesterolet och andra besläktade lipider i levande celler och vävnader. Hennes forskningar ger en tydligare insikt i kolesterolets normala betydelse och dess skadliga effekter på cell- och vävnadsnivå.

Ikonens projekt går ut på att utreda mekanismerna bakom transporten av kolesterol, som spelar en central roll i kolesterolrelaterade sjukdomar. Hennes strävan är att genom cellforskning identifiera nya proteiner som styr kolesterolet innanför och ut ur cellerna. På vävnadsnivå koncentreras forskningen främst på att utreda kolesterolets och dess besläktade lipiders betydelse i hjärnan både under hjärnvävnadens normala utveckling och i samband med hjärnsjukdomar.

Forskningsresultaten kan utnyttjas för att förbättra diagnostiken och uppföljningen av kolesterolrelaterade sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar och många olika hjärnsjukdomar, samt för att styra användningen av kolesterolmediciner till de som behöver dem mest.

Ikonens avbildningsmetoder öppnar nya möjligheter att undersöka kolesterolmetabolismen. Hennes forskning har goda förutsättningar att leda till stora vetenskapliga genombrott. De förväntas ge ökad insikt om kolesterolrelaterade sjukdomar, som utgör ett stort folkhälsomässigt och samhällsekonomiskt problem framför allt med tanke på den åldrande befolkningen.

Jukka Jernvall (evolutiv utvecklingsbiologi): Professor Jukka Jernvall från Helsingfors universitet är internationellt känd som banbrytare inom tvärvetenskaplig evolutiv utvecklingsbiologi. Med däggdjurens tänder som modell har han utrett de utvecklings- och evolutionsbiologiska principerna bakom individens tredimensionella fenotyp. Hans forskningsgrupp kombinerar på ett fördomsfritt och kreativt sätt vetenskapsområden som traditionellt sett står mycket långt från varandra, allt från molekylär- och utvecklingsbiologi samt medicin till ekologi och paleontologi.

Jernvalls forskning inriktar sig på hur organismernas formmässiga evolution kan förutspås. Han har undersökt varför vissa tandstrukturer uppstår om och om igen under evolutionens gång medan andra strukturer är sällsynta. Då man till exempel i paleontologiska utgrävningar hittar en tand av en forntida människa eller något annat däggdjur kan den på basis av sin form placeras på den förhistoriska tidslinjen för däggdjuret i fråga.

Jukka Jernvall har snabbt nått den internationella eliten inom evolutions- och utvecklingsbiologisk forskning. Vetenskapstidskriften Nature rankade det arbete om tändernas evolution som Jernvall bedrivit tillsammans med sina två post doc-forskare som en av de mest betydande studierna som utförts inom evolutionsforskningen under de senaste åren.

Heikki Joensuu (klinisk medicin): Heikki Joensuu är professor vid Helsingfors universitet och bedriver klinisk cancerforskning med fokus på adjuvant behandling vid cancer. Hans forskning främjar utvecklingen av effektiva och trygga adjuvanta behandlingar för personer som insjuknat i bröstcancer och GIST (gastrointestinal stromatumör) och ökar dessutom insikten om mekanismerna bakom dessa cancersjukdomar och vilka cancerpatienter som löper större risk än normalt för återfall.

Felaktig funktion hos proteintyrosinkinaser har stor inverkan på uppkomsten och framskridningen av vissa typer av cancer. En antikropp som riktar sig mot dessa, trastuzumab, har påvisats vara en effektiv behandling av HER2-positiv bröstcancer. Ett annat exempel på en ny cancerbehandling som grundar sig på blockering av tyrosinkinaser är imatinib. Detta läkemedel har märkbart förbättrat behandlingsresultaten för två rätt sällsynta typer av cancer, kronisk myeloisk leukemi och GIST.

Joensuus forskargrupp har utvecklat en ny adjuvant behandling för HER2-positiv bröstcancer. Denna FinHer-behandling har till och med potential att bli en ny standardbehandling av HER2-positiv bröstcancer i världen. Ett annat forskningsobjekt som ingår i Joensuus forskningsplan är GIST – den vanligaste formen av sarkom i matsmältningskanalen. Imatinib undersöks som en adjuvant behandling vid GIST inom ramen för en randomiserad undersökning av GIST-patienter med hög risk för återfall i Norden och Tyskland. Joensuus forskning är kliniskt sett mycket viktig, eftersom framför allt bröstcancerundersökningarna tangerar ett stort folkhälsoproblem.

Visa Koivunen (signalbehandling): Professor Visa Koivunen från Tekniska högskolan har samlat ihop en mycket aktiv och växande forskningsgrupp, som hör till Finlands Akademis spetsenhet SMARAD, Forskningsenheten för smart och ny radio. De senaste tio åren har Koivunens forskning varit inriktad på kärnfrågor inom trådlös datakommunikation, och han har uppnått betydande nya resultat tillsammans med sin forskningsgrupp. Koivunen har till exempel utvecklat en enkel adaptiv metod för eliminering av interferens. År 2008 publicerade han en metod för behandling av antenn- och sensorsignaler som gör det möjligt att utföra nödvändig optimering också under sådana begränsningar som tidigare ansågs hindra användningen av effektiva optimeringsmetoder.

Koivunen kombinerar en stark grundforskning i teoretisk elektroteknik med forskning i möjliggörande tekniker, dvs. trådlös datakommunikation, som är en samhällsmässigt ytterst viktig industrisektor. Han forskar i de problem inom trådlös dataöverföring som är mest avgörande med tanke på den framtida utvecklingen, såsom intelligent, prognostiserat utnyttjande av spektrum via multiantenntekniker och växelverkan mellan aktörerna. På grund av det begränsade spektrumet och den trådlösa datakommunikationens stora volym och centrala roll kan redan små förbättringar i de teoretiska grunderna ha en betydande ekonomisk inverkan. Koivunen har med sin forskargrupp alla möjligheter att nå ytterst betydande nya rön inom sitt område.

Pekka Koskela (matematik): Professor Pekka Koskela från Jyväskylä universitet, gjorde sina största vetenskapliga genombrott i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet. Tillsammans med professor Juha Heinonen löste han ett betydande öppet problem inom teorin om kvasikonforma avbildningar. I samarbete med Heinonen och biträdande professor Piotr Hajlaszi skapade han grunden för en helt ny matematisk teori: analys av metriska rum. Assisterad av sina elever och forskardoktorer började han också systematiskt utveckla en teori om avbildningar av ändlig vridning. Alla dessa tre genombrott har haft och har fortfarande en mycket stor inverkan på forskningen.

Antalet referenser till Koskela visar hur betydande hans genombrott är. Han är den mest produktiva och flitigast refererade nutida matematikern i Finland. Sedan år 1990 har 110 av hans artiklar publicerats i eller godkänts av refererade tidningar, många av dessa i elittidningar inom matematik. De högsta referenssiffrorna 305 och 268 är tämligen unika inom matematikens område.

Koskela fortsätter med sin forskning som akademiprofessor framför allt på de nya områden han har lagt grunden för och inom nya öppningar: analys av metriska rum, avbildningar av ändlig vridning samt utveckling av krökningar och användning av dem i nya sammanhang. 

Anne Kovalainen (de sociala och ekonomiska vetenskaperna): Professor Anne Kovalainen, som utnämnts till Minna Canth-akademiprofessor inom kvinnoforskning för åren 2010–2014, verkar vid Åbo handelshögskola. Kovalainen forskar i den antagna jämställdheten och den finländska ekonomin ur könens synvinkel i den globala ekonomin. Projektet är tvärvetenskapligt men inriktat på de sociala och ekonomiska vetenskaperna. Kovalainen koncentrerar sig på könsindelade strukturer och processer med hjälp av tre omfattande forskningsfält: högsta ledningen i stora företag, rekryteringspraxis och könets betydelse i arbetet vid olika företag och organisationer samt nya små företag inom den offentliga servicesektorn.

Kovalainens forskningstema om kopplingarna mellan den globala ekonomin och könets betydelse är aktuellt. Hon använder sig också av empiriskt material som är inriktat på global företagsverksamhet och lokala företag. Denna approach skapar ett nytt forskningsperspektiv inom analysen av det nordiska välfärdssamhället.

Kovalainens studie bidrar till en mer flerdimensionell analys av de ekonomiska institutionerna och utvecklar samtidigt könsteorin. Den utgör en fortsättning på hennes långsiktiga forskning, där hon lyfter fram könets betydelse inom ekonomin – ett område som präglas av en strikt könsneutralitet.

Erno Lehtinen (pedagogik): Professor Erno Lehtinen från Åbo universitet har haft som central utmaning i sin forskning att förstå variationen i inlärningskvaliteten från den tidiga utvecklingen i barndomen till yrkesmässiga situationer i vuxen ålder. Hans vetenskapliga genombrott har varit hans fokus på frågan hur människans kognitiva strukturer på mikronivå, kulturellt utformade kunskaps- och handlingsmodeller samt motiv och mål som väcks i sociala situationer kan producera å ena sidan högklassig expertis, och å andra sidan allvarliga inlärningssvårigheter.

Enligt Lehtinen är talbegreppet ett fundamentalt utgångsläge för matematiskt tänkande på alla nivåer av matematikinlärning. En otillräckligt utvecklad mental modell av de naturliga talen begränsar förståelsen av mer avancerade former av talbegreppet och leder ofta till matematiska inlärningssvårigheter och svårigheter att i vuxenlivet klara av situationer som kräver matematiskt tänkande.
Inlärningssvårigheter i matematikundervisningen i skolan ger, om de inte övervinns, negativa konsekvenser i vuxenlivet. Lehtinen kombinerar i sin forskning neuro-psykologisk processning, upplevda erfarenheter i klassrummet och den mycket komplexa matematikförståelse som behövs i vuxenlivet.

Terttu Nevalainen (språkvetenskap): Professor Terttu Nevalainen från Helsingfors universitet leder den nationella spetsenheten för variation, kontakter och förändring inom engelskan vid Helsingfors och Jyväskylä universitet och bedriver inom ramen för denna ett projekt om sociolingvistik och språkhistoria.

Nevalainen forskar i användningen av engelska i olika sammanhang. Hon är speciellt intresserad av språkets tidsvariation och förändring. Nevalainen medverkar i teoribildningen inom sociolingvistiken genom att bearbeta framför allt uppfattningarna om hur språkets långvariga förändring kan beskrivas: hur blev engelskan det språk det är i dag?

Nevalainen anses med sitt tvärvetenskapliga forskningsgrepp skapa ny teori och metodologi för den historiska språkforskningen och sociolingvistiken inom det engelska språket, eftersom hon material- och metodmässigt tar hjälp av korpusforskning, socialhistoria och informationsutvinning.

Kaisa Poutanen (livsmedelsteknologi och näringslära): Kaisa Poutanen har verkat som forskare och äldre forskare vid VTT åren 1980–1989, forskningsprofessor 1989–1999, forskningsledare 1994–1999 och från år 2001 både som forskningsprofessor vid VTT och som direktör för Forskningscentralen för livsmedel och hälsa vid Kuopio universitet.

Poutanen har som ambition att ta fram nya livsmedel som kan inverka på stora folkhälsoproblem, såsom fetma. Hon strävar efter att identifiera de strukturella faktorer i livsmedlen som är viktiga vid förebyggandet av insulinresistens och regleringen av mättnadskänslan. Hennes forskning inriktar sig särskilt på dels den specifika bioprocessningens inverkan på kostfibrerna i spannmål på olika strukturnivåer och vilken betydelse de har för frigörandet av näringsämnen och polyfenoler, deras biokonversion och absorption i matsmältningskanalen, dels hormonresponsen i tarmarna och kroppsfunktioner som är viktiga för insulinkänsligheten.

Ytterligare information: Överdirektör (forskning) Riitta Mustonen, Finlands Akademi, tfn (09) 7748 8220.

Finlands Akademi, kommunikationen
kommunikationsdirektör Maj-Lis Tanner
tfn (09) 7748 8347, 040 729 6736
maj-lis.tanner@aka.fi
www.aka.fi, www.tietysti.fi