Unga begåvningar lockas med karriärsystem
Helsingfors universitet har skapat sig en konkurrensfördel i rekryteringen av begåvade forskare – ett system som gör det möjligt för forskare att förutse sin karriär och koncentrera sig på sin forskning.
"Jag är övertygad om att universiteten i allt högre grad kommer att övergå till s.k. tenure track-system av den här typen. En central utmaning nationellt sett är vårt mål att rekrytera de mest begåvade människorna, och det kräver mer än bara en forskningsmiljö på toppnivå", säger Thomas Wilhelmsson, rektor för Helsingfors universitet.
Ny modell för stadigvarande anställningar
Inledningsvis antas 10–12 unga, begåvade forskare från Finland och andra länder till karriärsystemet varje år. Rekryteringen och omvandlingen till ordinarie tjänster bygger på ett sakkunnigförfarande. Om en ung forskare avancerar enligt förväntningarna erbjuds han eller hon om 6–7 år en tjänst som ordinarie professor.
"Man kunde säga att Helsingfors universitet håller på att ta fram en ny modell för stadigvarande anställningar som motvikt till kortjobben. Modellen eliminerar givetvis inte det omfattande problemet med kortjobb, men den är ett steg mot en bättre framtid."
Wilhelmsson anser det vara en stor belastning, inte minst för den internationella rörligheten, om forskarna inte kan erbjudas ordinarie tjänster. Visserligen kan personer som inte har familj flytta även för kortare anställningar, men det är inte något som ska eftersträvas.
"En svag punkt i det finländska forskningssystemet är det alltjämt oklara post doc-skedet, och det är det vi vill förbättra med vårt karriärsystem. Vi har planerat systemet tillsammans med fakulteterna i över ett år. Modellen har vunnit stort bifall. En del drar sig dock för att bryta det traditionella systemet med motiveringen att forskarna befaras fördela sig i olika skikt."
Wilhelmsson betonar att Helsingfors universitet också bibehåller den traditionella rekryteringen av professorer genom allmän ansökan, och att jämlikhetsaspekten uppmärksammas för att se till att ingen har en fördel som de inte förtjänar i ansökningsprocessen.
Också Aalto-universitetet håller på att utveckla ett eget tenure track-system, och representanter för Helsingfors universitet har diskuterat systemet med Aalto-universitetets förvaltning, eftersom målet är att skapa en så enhetlig helhet av karriärsystem som möjligt inom universitetsvärlden.
Forskarnas framgång under lupp
Fördelen med karriärsystemet är enligt Wilhelmsson att det är både förutsebart och tryggt. Det blir möjligt att erbjuda verkligt begåvade forskare en ordinarie tjänst vid Helsingfors universitet. Fallgropen ligger i att säkerställa en hög kvalitetsnivå genom hela rekryteringsprocessen.
"Karriärsystemet bygger på centraliserad kontroll: en uppföljningsgrupp med representanter från vetenskapliga rådet och rådet för studieärenden övervakar hur de valda forskarna avancerar i sin karriär, och om någon forskare inte når de överenskomna målen kan karriärsystemet för hans eller hennes del avbrytas."
Undervisning och forskning
Fakulteterna har ombetts komma med förslag på discipliner för vilka begåvade forskare kunde rekryteras inom ramen för karriärsystemet. Wilhelmsson berättar att karriärsystemets möjligheter har väckt intresse hos en del av fakulteterna.
"En stor del av professorerna går i pension inom de närmaste åren. Fakulteterna kan överväga i vilken mån de vill utnyttja den traditionella rekryteringsmetoden i framtiden och hur mycket de vill satsa på karriärsystemet."
En viktig mätare när det gäller den nya generationen av professorer är fördelningen av forsknings- och undervisningsarbetet. Enligt Wilhelmsson ska karriärsystemet odla fram professorer som är spetsforskare inom sitt område men som också har de färdigheter som krävs för undervisning.
"Systemet erbjuder en möjlighet att växa in i professorsuppgifterna och nå gemensamt uppställda mål. Undervisningen är en central uppgift inom professuren."
Forskningsfinansieringen behöver friska vindar
Grundforskningen utgör fortsättningsvis ett starkt insatsområde inom Helsingfors universitet, vilket också återspeglas i rekryteringarna inom karriärsystemet. En forskare som antas till systemet kan också söka extern finansiering för sin forskning. Wilhelmsson tror att finansieringen från Finlands Akademi och EU kommer att spela en stor roll även i framtiden.
"Alla universitet i Finland söker nya riktningar och begrundar sina insatsområden mer strategiskt. Forskningsfinansieringen är för närvarande delvis splittrad och alltför starkt inriktad på tillämpad forskning. Också det systemet bör ses över. Det borde göras smidigare", menar Wilhelmsson.
Text: Liisa Tanninen