Forskningspolitikens recept: kvalitet, internationellt samarbete och starkt genomslag

Finlands Akademis grundläggande karaktär och strategiska mål är lätta att sammanfatta. Akademin är den främsta finansiären av vetenskaplig forskning i vårt land. Akademin är också en central aktör inom det nationella forsknings- och innovationssystemet och medverkar med en stark insats i utformningen av den internationella forskningspolitiken. Akademin främjar med olika medel forskningens kvalitet och genomslag, den vetenskapliga forskningens ställning inom det nationella forsknings- och innovationssystemet och finländska forskares möjligheter att delta i internationellt samarbete.

De forskningspolitiska prioriteringar som landets regering slagit fast harmonierar väl med Akademins mål. På lång sikt är satsningar på grundforskning och tillämpad forskning enligt regeringsprogrammet centrala med tanke på den ekonomiska tillväxten och översynen av näringsstrukturen. Ett bra exempel på detta är den nationella politiken för forskningsinfrastruktur. I resultatförhandlingarna mellan undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Akademi har man kommit överens om att i Akademins forskningsanslag 2012 inkludera 6,5 miljoner euro för forskningsinfrastrukturer enligt den nationella vägvisaren. De projekthelheter som detta berör är Integrated Carbon Observation System ICOS samt inom biovetenskaperna EATRIS, BBMRI och ELIXIR. I budgetförslaget ingår därtill 4 miljoner euro för finansiering av forskningsinfrastrukturer; fördelningen av dessa medel avgörs av Finlands Akademi. Forskarsamhällets och Akademins bekymrade signaler om forskningsinfrastrukturens förfall har såtillvida fått respons. Vi tror att den här linjen fortsätter de kommande åren.

Regeringen vill att de statliga sektorforskningsinstituten ska föras samman i större helheter och att arbetsfördelningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten inom grundforskningen klargörs. På så vis kan sektorforskningsinstitutens uppgifter överföras till universiteten och samarbetet mellan instituten och universiteten stärkas. Akademin följer utvecklingen noggrant, för universitetens och forskningsinstitutens forskare är de huvudsakliga mottagarna av vår finansiering. Det är viktigt att den vetenskapliga forskningen i Finland bedrivs i en gynnsam miljö, att den håller internationellt mått och att den har ett gott genomslag.

Regeringen vill att de strategiska centren för vetenskap, teknologi och innovation ska vara framgångsrika. På den linjen är också Finlands Akademi, som aktivt deltar i centrens finansiering även år 2012. Enligt regeringsprogrammet är det dock företagen som bär det största ansvaret för centrens finansiering.

Forskning har efterfrågan

I regeringsprogrammet ingår forskningsområden som betraktas som exceptionellt viktiga, såsom fattigdom, ojämlikhet och utslagning, den offentliga ekonomin, hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningen och konkurrenskraften. Som områden som kräver forskningsinsatser nämns dessutom den digitala ekonomin, energisnålt byggande, energiteknologi, klimat- och miljöteknologi, Östersjön, naturens diversitet och ekosystemtjänster, gruvbranschen, affärsekonomiskt kunnande och företagarkompetens inom jordbruket, skogsbranschen, servicebranscherna, pedagogik och undervisning, social- och hälsovården, rättspolitik, genusforskning, invandring, penningspelens skadliga effekter, upphovsrättssystemet samt handikappfrågor. Denna förteckning över forskningsämnen, sammanställd ur regeringsprogrammet, är ett åskådligt exempel på hur viktig den vetenskapliga forskningens roll är i samhällsutvecklingen.

En del av de nämnda forskningsområdena ingår som en naturlig del i de stora utmaningar för samhället och hela mänskligheten som Finlands Akademi under de närmaste åren kommer att satsa på.

Regeringen understryker att Finlands framgång och välfärd är beroende av bred bildning, god yrkesskicklighet och hög kompetens. Det är också Akademins ståndpunkt. Regeringen bör också se till att utbildningen, kompetensen och forskningen tilldelas tillräcklig finansiering. Detta utlovas också i programmet.

Helt problemfri är frågan om forskningsfinansiering dock inte. Trots att regeringsprogrammet talar om en tillräcklig finansiering av forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet förefaller det osannolikt att denna finansiering skulle uppnå en nivå som motsvarar 4 procent av bruttonationalprodukten. Vi har uppmanat andra EU-länder att eftersträva en 3 procents nivå, men under de närmaste åren närmar vi oss själva den nivån – men från fel håll. Detta är en utmaning både för statsmakten och för de privata företagen. Det är inte förnuftigt att avstå från ett mål som gör Finland till ett högkompetent forskningsland som även baserar sin framtid på en konkurrenskraftig vetenskap.

Akademins budget för i år är 346 miljoner euro, men i statens budgetförslag för 2012 föreslås att Akademins bevillningsfullmakt ska minskas med inemot 12 procent. Enligt regeringens linje ska Akademins budget hållas på en 312 miljoner euros nivå åren 2012–2015. Till sitt reella värde motsvarar detta samma nivå som 2008. Således minskar satsningen på den högsta forskningen. Att Akademins verksamhetsutgifter är otillräckliga är också bekymrande och väcker oro beträffande Akademins möjligheter att fortsätta sitt högklassiga arbete.

Mot en ny forsknings- och innovationspolitik

Inom kort fattar statsrådet beslut om utvecklingsplanerna för utbildningen och forskningen 2011–2016. Snart inleds också den internationella utvärderingen av Finlands Akademi som vi tror kommer att visa bland annat hur kraftigt Akademins internationella samarbete har ökat under de senaste åren. Ett färskt exempel på detta är projektet Wireless Innovation Between Finland and the United States, WIFUS.

WIFUS är ett virtuellt institut som Akademin och forskningsfinansiären NSF från Förenta staterna tillsammans har kommit överens om. NSF har liknande samarbetsprojekt inom matematik tillsammans med Indien samt multilaterala projekt med studerande inom vissa specifika områden. Projektet WIFUS för trådlös datakommunikation har en finansiering på totalt 3,7 miljoner euro. Akademins andel är 950 000 euro, Tekes 1,2 miljoner euro och NSF:s 1,5 miljoner euro.

Viktiga samarbetsländer och -regioner för Finlands Akademi är förutom Nordamerika Indien, Japan, Kina, Latinamerika och Ryssland. Med hjälp av samarbetet kan Akademin följa vilket slags forskning man satsar på i världen och uppmuntra finländska forskare att delta. Det är också ett sätt att säkra den finländska forskningens konkurrenskraft. Många utvärderingar har betonat vikten av utökat internationellt samarbete, och det är någonting som ständigt står högt på Akademins prioriteringslista.

Beredningen av ett forskningspolitiskt handlingsprogram ska inom kort inledas under ledning av undervisnings- och kulturministeriet. Parallellt med det utarbetas under arbets- och näringsministeriets ledning ett innovationspolitiskt handlingsprogram. Bägge programmen ska bli färdiga i slutet av 2012. Finlands Akademi deltar gärna i beredningsprocesserna. För närvarande arbetar Akademin på en omfattande kartläggning av vetenskapens tillstånd i Finland, som ska bli färdig i slutet av 2012. Resultaten av kartläggningen stöder de två handlingsprogrammen, och utifrån dem bereds sedan förslag till den uppdatering och utveckling av utbildnings-, forsknings- och innovationspolitiken som ska göras i samband med evalueringen i mitten av regeringsperioden på våren 2013.

Forsknings- och innovationspolitiskt lever vi i en exceptionellt intressant tid full av utmaningar. 

Markku Mattila
generaldirektör, Finlands Akademi