Finlands Akademis IPR-handbok för forskare

1. Inledning: Vad är IPR och hur anknyter det till Finlands Akademi?
1.1 Definitioner
1.2 Uppfinningar som Akademins tjänsteforskare gjort i arbetet
1.3 Uppfinningar som gjorts med finansiering från Akademin
1.4 Uppfinningar inom samfinansierade projekt
1.5 Forskning utomlands
1.6 Att främja utnyttjande av forskningsresultat
1.7 Uppföljning av uppfinningar gjorda med finansiering från Akademin
2. Forskarens rättigheter och skyldigheter
2.1 Immateriella rättigheter ur forskarens synvinkel
2.2 Forskarens ansvar
2.3 Patent
3. Upphovsrätt inom forskning
3.1 Upphovsrättsfrågor i forskningsprojekt
3.2 Upphovsrättsfrågor i samband med lärdomsprov
4. Forskningsavtal
5. Anvisningar för forskare

1. Inledning: Vad är IPR och hur anknyter det till Finlands Akademi?

IPR är en förkortning av engelskans Intellectual Property Rights. På svenska talar man om immateriella rättigheter. Till dem räknas bl.a. upphovsrätt, patenträtt, varumärkesrätt, nyttighetsmodellrätt, mönsterrätt, firmanamnsrätt, skydd av integrerade kretsar och kretsmönster samt rätten till förädlade växter. Till sin uppbyggnad är immateriella rättigheter en ensamrätt på samma sätt som t.ex. äganderätten. De skyddar antingen kreativ verksamhet (t.ex. upphovsrätt och patent) eller kommersiella symboler (t.ex. varumärkes- och firmanamnsrätt).

Gemensamt för de immateriella rättigheterna är att de är tidsbegränsade. De indelas i upphovsrätt och industriella rättigheter. Karakteristiskt för de industriella rättigheterna är att de i allmänhet måste registreras för att gälla. I Finland sker registreringen hos patent- och registerstyrelsen. Upphovsrätt behöver däremot inte registreras.

De viktigaste immateriella rättigheterna med tanke på Finlands Akademi är upphovsrättigheterna (t.ex. varje vetenskaplig publikation är upphovsrättsligt skyddad) och patenträttigheterna.

1.1 Definitioner

Patent innebär ensamrätt till kommersiell exploatering (tillverkning, försäljning, import m.m.) av en viss uppfinning. Patent beviljas för en begränsad tid och gäller inom ett lands gränser. Praxis i fråga om patent regleras i patentlagen (550/67). Patenthavaren kan också låta andra exploatera den patenterade uppfinningen genom att sälja licenser. En uppfinning måste uppfylla tre grundläggande kriterier för att kunna patenteras: den ska vara ny, den ska vara innovativ och den ska gå att tillämpa industriellt.

Upphovsrätt är ett allmänt begrepp för den ensamrätt som tillkommer ett verks upphovsman. Upphovsrätten tillkommer alltid den som skapat verket, dvs. en fysisk person, som kan överföra sin rätt på en annan fysisk eller juridisk person.  Upphovsrätten regleras i lagen om upphovsrätt (404/61). Förutom traditionella litterära, musikaliska och grafiska verk räknas också bl.a. datorprogram, multimedieprodukter och omfattande databaser som sådana verk som avses i lagen. För att en produkt ska kunna skyddas med upphovsrätt måste den vara särpräglad och självständig, dvs. den måste uppfylla vissa minimikrav på vad som kan betraktas som ett verk.

Bakgrundsmaterial avser information, idéer, metoder, lösningsmodeller, apparater, ämnen, uppfinningar, datorprogram m.m. som uppkommit utanför ett forskningsprojekt, som är viktiga för forskningsprojektet och som någon part har i sin besittning. Sådant bakgrundsmaterial behöver inte nödvändigtvis vara skyddat eller ens gå att skydda immaterialrättsligt. Bakgrundsmaterial kan dock uppfylla kriterierna på ett verk och därigenom åtnjuta upphovsrättsligt skydd. I materialet kan dessutom ingå industriella rättigheter som går att skydda.

Slutmaterial avser alla de uppgifter, idéer, metoder, lösningsmodeller, apparater, ämnen, uppfinningar, datorprogram m.m. som ett forskningsprojekt resulterat i, oavsett om de är skyddade eller går att skydda immaterialrättsligt.

Med öppen forskning menas sådan forskning som görs i ett anställningsförhållande för fullgörande av högskolornas forskningsuppdrag utan finansiering utifrån och utan att högskolornas utomstående avtalspartner deltar i forskningen. Öppen forskning är också sådan som genomförs med finansiering från en utomstående part men i vilken inte ingår andra bestämmelser än sådana som gäller publicering av resultaten. Öppen forskning är också sådan forskning som uppfyller förutsättningarna för avtalsforskning men om vilken högskolan och forskningssamarbetsparten innan forskningen inleds uttryckligen har kommit överens om att den är öppen forskning.

Avtalsforskning avser sådan forskning som enligt lagen om grunderna för avgifter till staten (150/1992) är avgiftsbelagd serviceverksamhet, eller i vilken åtminstone en utomstående part deltar antingen som utförare av en del av forskningen, som finansiär eller på annat sätt, samt med vilken sammanhänger sådana skyldigheter som gäller användningen av forskningsresultaten eller det sätt på vilket forskningen utförs.

Mer information om immateriella rättigheter inom forskningen och om avtalsfrågor finns bl.a. på Tekes webbsidor: www.tekes.fi/rahoitus/yritys/juridi/sanastoa.html. Lagar och förordningar finns på adressen www.finlex.fi. Andra adresser med nyttig information är bl.a. www.prh.fi, www.keksintosaatio.fi, www.iprinfo.com/instituutti/index.html och www.wipo.org.

1.2 Uppfinningar som Akademins tjänsteforskare gjort i arbetet

Med Akademins tjänsteforskare avses en person som står i anställningsförhållande till Finlands Akademi. Akademin har två forskartjänster: akademiprofessor och akademiforskare. De forskare som fått ett stipendium eller ett bidrag från Akademin räknas inte som Akademins tjänsteforskare.

Lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor trädde i kraft den 1 januari 2007. Lagen syftar till att främja identifierande, skyddande och utnyttjande av sådana uppfinningar som kommit till i finländska högskolor. Lagen tillämpas på de uppfinningar som personer anställda vid finländska högskolor gör i sitt anställningsförhållande. Lagen tillämpas också på de uppfinningar som personer i Akademins forskartjänst gör vid finländska högskolor. Lagen gäller inte för de Akademins tjänsteforskare som arbetar någon annanstans än vid högskolor.

I lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor indelas forskning i öppen forskning och avtalsforskning.

Enligt lagen är uppfinnaren skyldig att göra en uppfinningsanmälan till högskolan när han eller hon har gjort en uppfinning som hör till tillämpningsområdet för lagen. Om högskolan övertar rättigheterna till uppfinningen har uppfinnaren rätt att få en skälig ersättning för den.

I öppen forskning kan en högskola överta rättigheterna till en uppfinning, om uppfinnaren inte inom sex månader från uppfinningsanmälan har publicerat uppfinningen eller meddelat sin vilja att själv utnyttja uppfinningen. Om högskolan inte gör en anmälan inom föreskriven tid, ska högskolan anses ha avstått från sin sekundära rätt till uppfinningen. I öppen forskning har alltså uppfinnaren primär rätt till uppfinningar.

I avtalsforskning har en högskola rätt att inom sex månader från en uppfinningsanmälan överta rättigheterna till en uppfinning. I avtalsforskning kan alltså högskolan inom föreskriven tid överta rättigheterna till en uppfinning, även om uppfinnaren meddelar sin vilja att själv utnyttja den.

De Akademins tjänsteforskare som arbetar vid högskolor ska i enlighet med den nya lagen göra en uppfinningsanmälan direkt till institutionen där forskningen utförs. Akademin har inte längre rättigheter till uppfinningar de gör.

De tjänsteforskare som arbetar någon annanstans än vid högskolor gör fortsättningsvis uppfinningsanmälan till Akademin, eftersom man i detta fall fortfarande tillämpar lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar. En modell för denna anmälan medföljer nedan som bilaga 1. Anmälan bör göras utan dröjsmål. Hittills har Akademin inte utnyttjat sin lagenliga rätt till tjänsteforskarnas uppfinningar. Det är således forskarna själva som behållit rätten till sina uppfinningar. Genom uppfinningsanmälningar får Akademin information om vilka uppfinningar forskarna gjort och hur de kan utnyttjas. Den här informationen är viktig då Akademin utvärderar effektfullheten av akademifinansierad forskning.

Enligt beslut av Akademins styrelse (14.11.2006) kommer de nya villkoren att gälla för de tjänsteforskare som utnämns inom oktoberutlysningen 2007. Enligt beslutet ska de uppfinningar som görs vid högskolor av nya tjänsteforskare anses ha gjorts i avtalsforskning. I fråga om andra uppfinningar än de som görs av nya tjänsteforskare vid högskolor överlåter Akademin alla sina rättigheter och skyldigheter som arbetsgivare till institutionen där forskningen utförs.

Ifall tjänsteforskaren i fråga har utnämnts före den 1 januari 2007 är det skäl att han eller hon kontaktar Akademins jurister om tillämpningen av ikraftträdelsebestämmelserna i lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor samt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar.

1.3 Uppfinningar som gjorts med finansiering från Akademin

För de forskare som arbetar i projekt finansierade av Akademin tillämpas antingen lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar eller lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor, beroende på var forskaren i fråga arbetar. På en forskare som arbetar vid en högskola tillämpas lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor.

I lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor indelas forskning i öppen forskning och avtalsforskning.

Enligt lagen är uppfinnaren skyldig att göra en uppfinningsanmälan till högskolan när han eller hon har gjort en uppfinning som hör till tillämpningsområdet för lagen. Om högskolan övertar rättigheterna till uppfinningen har uppfinnaren rätt att få en skälig ersättning för den.

I öppen forskning kan en högskola överta rättigheterna till en uppfinning, om uppfinnaren inte inom sex månader från uppfinningsanmälan har publicerat uppfinningen eller meddelat sin vilja att själv utnyttja uppfinningen. Om högskolan inte gör en anmälan inom föreskriven tid, ska högskolan anses ha avstått från sin sekundära rätt till uppfinningen. I öppen forskning har alltså uppfinnaren primär rätt till uppfinningar.

I avtalsforskning har en högskola rätt att inom sex månader från en uppfinningsanmälan överta rättigheterna till en uppfinning. I avtalsforskning kan alltså högskolan inom föreskriven tid överta rättigheterna till en uppfinning, även om uppfinnaren meddelar sin vilja att själv utnyttja den.

Akademins styrelse har beslutat att fr.o.m. januariutlysningen 2007 anses de uppfinningar som tillkommit i akademifinansierad forskning ha gjorts i avtalsforskning. Beslutet gäller inte de projekt som beviljats finansiering ur tidigare utlysningar, där uppfinningar regleras av andra villkor.

Ifall finansieringsbeslutet för projektet har fattats före den 1 januari 2007 är det skäl att forskaren kontaktar Akademins jurister om tillämpningen av ikraftträdelsebestämmelserna i lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor samt lagen om rätt till arbetstagares uppfinningar

Lagen om rätt till uppfinningar vid högskolor gäller inte för stipendieforskare eller studerande, eftersom de inte står i anställningsförhållande till högskolan.

1.4 Uppfinningar inom samfinansierade projekt

Allt fler projekt som Akademin finansierar får finansiering också från andra organisationer. Dessa kan ha ett intresse av att ställa andra villkor för sin finansiering.

Som konstaterats ovan förväntas universitetsforskare inom sådana projekt som hör till Tekes forskningsprogram eller EU:s ramprogram om forskning överlåta sina rättigheter till universitetet. Företag har ofta egna intressen i den forskning de finansierar. Sådan samfinansierad forskning som också företag finansierar kan inbegripa villkor som ger företagen förstahandsrätt att bedöma möjligheterna till kommersiellt utnyttjande av den teknik som projektet ger upphov till. Också sådana undersökningar som beställts av företag brukar vara förknippade med krav på att de immateriella rättigheterna ska övergå till beställaren.

1.5 Forskning utomlands

Då det är fråga om sådan forskning som bedrivits utomlands bör man beakta respektive nationella regler för utnyttjande av forskningsresultat. Universitetsforskarnas rätt till sina uppfinningar varierar mycket från land till land. I vissa länder är det på samma sätt som i Finland primärt forskarna själva som har rätt till sina uppfinningar, i andra är det universiteten. I allmänhet kan man förhandla om hur intäkterna från en uppfinning ska fördelas.

1.6 Att främja utnyttjande av forskningsresultat

För Finlands Akademi är det viktigt att vetenskapliga forskningsresultat utnyttjas i bred skala till förmån för hela samhället. Akademin ser det som någonting positivt att universitet kan utnyttja resultaten av sin forskning.

Många universitet, t.ex. Uleåborgs universitet, har börjat utveckla mekanismer för utnyttjande av forskningsresultat och skapat egna innovationsstrategier. Uleåborgs innovationsstrategi och olika mekanismer för utnyttjande presenteras noggrannare (på finska) på webbadressen www.oulu.fi/english/research/support/inventions-and-business-ideas. 

1.7 Uppföljning av uppfinningar gjorda med finansiering från Akademin

Akademin får av forskarnas rapporter värdefull information om gjorda uppfinningar och hur de utnyttjas. Det är därför viktigt att i rapporterna ange hur eventuella forskningsresultat har utnyttjats.

Då Akademin följer användningen av beviljad finansiering kan man beakta utnyttjande av forskningsresultat som en mätare i utvärderingen. Självfallet tar man då hänsyn till att möjligheterna till utnyttjande varierar mellan olika discipliner och forskningsområden.

2. Forskarens rättigheter och skyldigheter

2.1 Immateriella rättigheter ur forskarens synvinkel

För forskare är det skäl att redan i samband med forskningsplanen göra klart för sig om ett projekt kan resultera i uppfinningar med kommersiell potential. Det är också skäl att både inom forskargruppen och tillsammans med samarbetspartner och finansiärer utreda frågan om uppfinnarens rättigheter och skyldigheter. En eventuell uppfinning ska inte presenteras i forskningsplanen förrän patentansökan har lämnats in.

Särskilt viktigt är det att forskaren är informerad om på vilket sätt han kan skydda sitt arbete eller om ett sådant skydd alls är möjligt, hur han söker detta skydd och vilka rättigheter han har att utnyttja andras arbeten.

2.2 Forskarens ansvar

Det allmänna målet för forskningen ställer villkor för forskarens arbete, och det är forskaren själv som personligen ansvarar för att dessa villkor uppfylls. För det första ska forskningen vara planerad och genomföras så att den faktiskt bidrar till att skapa ny kunskap. För det andra måste forskningsresultaten vara sanna. Och för det tredje måste resultaten kunna användas för att fortsätta forskningen och verifiera resultaten.

Konflikten mellan å ena sidan forskarens behov att publicera, å andra sidan utnyttjandet av forskningsresultaten gör det svårare att uppfylla i synnerhet det tredje villkoret. En förutsättning för att en patentansökan ska kunna lämnas in är ju att uppfinningen inte har offentliggjorts, varken muntligt eller skriftligt. Det hör till forskarens ansvar att delge forskarsamhället sina resultat för utvärdering och fortsatt forskning. Samtidigt måste forskaren se till att ett offentliggörande inte kränker vare sig hans egna, någon samarbetspartners eller någon finansiärs eventuella ekonomiska intressen.

2.3 Patent

I Finland söks patent hos patent- och registerstyrelsen. Ansökningsanvisningar finns på patent- och registerstyrelsens webbsidor. Ansökan är avgiftsbelagd, och hela processen tar i Finland mellan två och fyra år. Ansökan om utländskt patent tar i allmänhet ännu längre. Beträffande villkoren för patent, se ovan, punkt 1.1 Definitioner. Finlands Akademi beviljar inte finansiering för utnyttjande av forskningsresultat. Däremot ger t.ex. Uppfinningsstiftelsen råd i patentfrågor och beviljar finansiering för patentering av privatpersoners och småföretags uppfinningar och för att utveckla sådana uppfinningar vidare till produktnivå.

En universitetsforskare kan välja mellan tre alternativa sätt att utnyttja sin uppfinning genom patent: 1) patentering och licensiering i eget namn; 2) patentering via ett särskilt bolag för teknologiöverföring eller ett universitet, varvid uppfinnaren ska komma överens med företaget och universitetet om hur utgifterna och inkomsterna fördelas; 3) patentering via ett samarbetsföretag med egen produktion samt överlåtelse av rättigheterna till detta bolag.
Förutom inhemskt patent är det skäl att fundera i vilka andra länder man vill att patentskyddet ska gälla. Patent ska ju sökas skilt för varje land. Det är också skäl att beakta patentbestämmelserna i olika länder.

3. Upphovsrätt inom forskning

3.1 Upphovsrättsfrågor i forskningsprojekt

Upphovsrättsligt är forskningsprojekt tudelade. Å ena sidan använder man sig av upphovsrättsligt skyddat material i det egentliga forskningsarbetet. Det kan handla om att förbereda, modifiera, bearbeta, kombinera eller utveckla sådant material. Det material som används kan bestå av material som producerats av parter i projektet, enskilda forskare eller helt utomstående underleverantörer. En förutsättning för att detta bakgrundsmaterial ska kunna utnyttjas är att man tillräckligt detaljerat har kommit överens om de upphovsrättsliga frågorna.

Å andra sidan alstrar projekt också nya resultat. De upphovsrättigheter som hänför sig till dem måste man komma överens om dels med de ursprungliga innevararna av upphovsrätten, dels med de olika parterna i projektet, såsom forskarna, universitetet, forskningsinstitutet och eventuella företag.

3.2 Upphovsrättsfrågor i samband med lärdomsprov

Lärdomsprov är normalt upphovsrättsligt skyddade verk. Innan verket offentliggörs har upphovsmannen obegränsad rätt att bestämma om sitt verk. Efter offentliggörandet faller verket inom citaträtten, och det blir möjligt att citera det t.ex. i andra lärdomsprov eller i en vetenskaplig artikel som en del av en vetenskaplig debatt.

Då det är fråga om en undersökning som gjorts som lärdomsprov på beställning av en uppdragsgivare ska man komma överens om upphovsrätten med uppdragsgivaren. Om lärdomsprovet gjorts som grupparbete fördelas upphovsrättigheterna på alla upphovsmän, och ingen av dem kan ensam besluta om dem utan de andras samtycke.

Upphovsrätten skyddar inte lärdomsprovets resultat eller faktainnehåll som sådant. Vill man begränsa användningen av resultat och rön m.m., t.ex. i förhållande till handledaren eller av konkurrensmässiga skäl, ska man komma överens om dessa begränsningar.

4. Forskningsavtal

Ett forskningsavtal är ett juridiskt instrument med vilket man slår fast de rättigheter och skyldigheter som gäller för de olika parterna i samband med en forskning och dess resultat. Ett forskningsavtal har flera parter, och även andra intressegrupper medverkar: forskaren eller forskarna, vilkas ställning vid universitetet varierar; universitetet, dess institution och eventuellt ett visst läroämne eller projekt; den finansierande organisationen och näringsidkaren, som är intresserad av att exploatera forskningsresultaten.

Bland annat följande frågor spelar en viktig roll i forskningsavtalen:

• ägandeförhållandena beträffande de immateriella rättigheter som hör till eller kommer att höra till projektet och frågan om eventuella licenser;
• principerna för den tystnadsplikt som parterna ska iaktta beträffande teknisk information om projektet; samt
• förvaltning och praktisk koordinering av projektet och valet av samarbetsform.

Information om olika typer av avtal finns bl.a. på Tekes webbsidor på adressen: www.tekes.fi/rahoitus/yritys/juridi/sopimustyypit.html (på finska). 

5. Anvisningar för forskare

Efterhand som forskningsarbetet framskrider lönar det sig att nu och då fundera när en sådan uppfinning kan uppstå som det lönar sig att patentera. Det grundläggande syftet med att patentera en uppfinning är att utveckla den till en produkt som kan lanseras på marknaden. Det bör finnas en klar beskrivning av uppfinningen. Också sådana prototyper, modeller samt testresultat som visar hur uppfinningen fungerar är nyttiga. Vidare är det skäl att göra en utredning av kostnaderna för den kommersiella lanseringen och av den planerade affärsverksamheten. Nedan följer en lista över olika frågor som det är skäl att hålla i minnet då man ska utnyttja forskningsresultaten:

1. Presentera inte uppfinningen i offentligheten (publikationer, konferenser, postrar, offentliga diskussioner, medier, mässor, skrifter, internet eller ansökningshandlingar) förrän patentansökan lämnats in.
2. Gör en bedömning av den nytta som uppfinningen kan medföra. Nyttan påverkas bl.a. av produktens aktualitet och marknadsförbarhet. Viktiga kriterier då man bedömer en uppfinning är vad den kan användas till, vem som behöver den, hur den kan utvecklas till en produkt och hur den kan marknadsföras.
3. Ta reda på om uppfinningen verkligen är ny och går att patentera. Källor: olika publikationer, patentdatabaser (t.ex. Esp@cenet: www.espacenet.prh.fi) samt internet.
4. Fokusera bedömningen på följande: de tekniska lösningarna, funktionaliteten, lönsamheten, kostnaderna, finansieringen och möjligheterna till tillverkning jämfört med de konkurrenter som redan finns på marknaden.
5. Klargör äganderätten till uppfinningen i god tid. Överlag är det skäl att redan då forskningsavtalet ingås komma överens med de andra parterna om äganderätten till de uppfinningar som arbetet eventuellt resulterar i.
6. De flesta universiteten ger råd i patentfrågor. Också Uppfinningsstiftelsen, patent- och registerstyrelsen, Sitra och Tekes ger råd i dessa frågor. Vidare finns det mycket information på internet om sådana frågor som gäller patent och andra immateriella rättigheter. Experter kan ge hjälp i att bedöma hur en uppfinning kan utvecklas, vilka möjligheter den öppnar, vilka kostnaderna blir och hur en kommersiell lansering kan ske.

Bilaga 1

Avsändare    
Institution
Adress           

Finlands Akademi
Förvaltningsenheten
PB 99
00501 Helsingfors

ANMÄLAN OM ARBETSTAGARES UPPFINNING

Jag har som akademiprofessor/akademiforskare gjort uppfinningen x (kort beskrivning av uppfinningen). De övriga uppfinnarna är:

Jag har sökt patent på uppfinningen (uppgifterna från ansökan)/Jag ämnar söka patent på uppfinningen (plan för hur uppfinningen ska utnyttjas)

Underskrift
Namnförtydligande