Hankekuvaukset
Suomen Akatemian tutkimusohjelma
Kahden puolen Pohjanlahtea.
Svenskt i Finland - finskt i Sverige
Kolmivuotiseen tutkimusohjelmaan (2000-2002) valittiin mukaan seitsemäntoista hanketta, joita rahoitetaan yhteensä 27,5 miljoonalla markalla:
Skogsfinnar i Sverige - migration, kolonisation och assimilation
Metsäsuomalaiset Ruotsissa - muutto, asuttaminen ja assimilaatio
1,8 mmk
Projektet kan delas in i tre större problemområden: migrationsprocessen, kolonisation och bosättning samt integrering och assimilation i det svenska samhället. Projektet syftar till att få ökad kunskap om:
1. Flyttningsorsaker, flyttningsmönster samt flyttningens omfattning gällande den skogsfinska migrationen till Sverige under 1570-1650.
2. Kolonisationens förlopp och finnbygdernas etablering 1570-1700 med avseende på
- hur skogsfinnarnas bosättning, försörjningsprojekt och hushållsstruktur utvecklades under och efter kolonisationen i Sverige i komparation med förhållandena i Finland,
- hur relationerna mellan lokalsamhällen, centralmakten och skogsfinnarna formades och förändrades genom kolonisationen och etablerandet av skogsfinska bosättningsområden i Sverige.
3. Den skogsfinska populationens integrering, ackulturation och assimilation i det svenska samhället 1750-1900.
Fil.Dr. Gabriel Bladh
Karlstads universitet
p. 46 54 7001291, f. 46 54 7001463
gabriel.bladh@kau.se
Prof. Antero Heikkinen
Joensuun yliopisto
p. (013) 251 4561, f. (013) 251 4557
antero.heikkinen@joensuu.fi
Växelverkan och identitet. Kyrka och religion i Finland och Sverige 1809-1999
Vuorovaikutus ja identiteetti. Kirkko ja uskonto Suomessa ja Ruotsissa 1809-1999
2,0 mmk
Avsikten med projektet är att studera den utveckling som har ägt rum på det kyrkliga området i Sverige och Finland efter år 1809. Tiden efter 1809 innebar för de båda länderna å ena sidan att kontakterna på många områden fortsatte enligt tidigare mönster. Å andra sidan är det tydligt att en utveckling av separationskaraktär ägde rum. Utvecklingen i de båda länderna gick åt olika håll och detta resulterade i en farmväxt av olika lösningsmodeller och ett skapande av egna identiteter. På det kyrkliga och religiösa området kan dessa båda tendenser tydligt iakttas.
Perspektivet är kyrkovetenskapligt, men för att skeendena och orsakssammanhangen på det religiösa och kyrkliga planet skall kunna behandlas allsidigt och nyanserat, är det nödvändigt att hela tiden ta den politiska, ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i beaktande. Projektet vill å ena sidan genom en komparativ ansats klargöra på vilka områden och i vilken form en fortsatt växelverkan mellan länderna ägde rum. Å andra sidan vill det analysera och klarlägga de nya strukturer och förhållanden som gjorde sig gällande till följd av ländernas olika geopolitiska lägen och de lösningsmodeller som härvid växte fram och vilka kom att bli identitetsbefrämjande i den förändrade situationen.
Projektet kommer att granska hur utvecklingen återspeglas på tre olika områden nämligen a) kyrko-rätt, b) kult och kultur och c) religiösa rörelser och institutioner. Identitetsproblematiken är central på alla de tre områden som projektet omfattar.
Projektet kommer att belysa kyrkornas och de religiösa samfundens ställning och betydelse i den nationella utvecklingen i bägge länder. Projektet kommer förhoppningsvis också att ge en generell information om vilka faktorer som fungerar som identitetsskapande både på ett samhälleligt och ett religiöst plan.
Prof. Ingvar Dahlbacka
Åbo Akademi
p. (02) 215 4286, f. (02) 215 4835
ingvar.dahlbacka@abo.fi
Prof. Markku Heikkilä
Helsingin yliopisto
p. (09) 1912 3857, f. (09) 1912 3855
markku.heikkila@helsinki.fi
Prof. Sven-Åke Selander
Lunds universitet
p. +46 46 222 9053
Sven-Ake.Selander@teol.lu.se
Cooperation and Competition. Economy, Nation-State and Swedish-Finnish Interaction
1,7 mmk
During the 1990s, a profound transformation has taken place in the national economic structures and the external political and institutional environment of Sweden and Finland. The motivation behind the project is the lack of knowledge on the Finnish-Swedish economic relationship and interaction in the long run, on the one hand, and especially of their connection to larger economic and foreign policy motives and activity, on the other.
What is studied?
- the forms, levels and mechanisms of economic interaction between Finland and Sweden from the inter-war period to the present
- economic processes on micro and macro level, including actors, institutions and organisations
- reciprocal influences between the economic institutions and structures in Finland and Sweden
- effects of economic policy and international environment, and effects of the interaction on the national economies
- ways, mechanisms and forms in which economic interaction has been regulated by governments
- under what conditions government intervenes to direct economic interaction
- the Finnish-Swedish relationship within the wider framework of European and international integration and disintegration.
The current changes are set into a long-term perspective to understand the present day conditions. The project throws new light and gives historical, multidisciplinary perspective to understand the recent changes in the economic and political structures and increased interdependence of Finland and Sweden.
Prof. Riitta Hjerppe
Helsingors universitet
p. (09) 191 8951, f. (09) 191 8924
riitta.hjerppe@helsinki.fi
Olle Krantz
Umeå universitet
Svikit sina bröders hopp och sina fäders land... Finlandssvenskt på bägge sidor av Östersjön - geografisk studie av en minoritets förändrade identitet och mobilitet
Pettänyt veljensä ja isänmaansa... Suomenruotsalaiset Pohjanlahden molemmilla puolilla - maantieteellinen tutkimus vähemmistön muuttuneesta identiteetistä ja liikkuvuudesta
1,5 mmk
Projektet har som övergripande syfte att empiriskt belysa en högst väsentlig komponent i den komplexa förändringsprocess rörande den finlandssvenska miljön nämligen den stora överflyttningen av finlandssvenskar mellan Finland och Sverige under efterkrigstiden och dess nutida och framtida konsekvenser för finlandssvensk bygd och identitet. Denna belysning sker ur ett socialgeografiskt perspektiv och genom sex olika delstudier, vilka var och en söker svara på frågor kring överflyttningens bakgrund, förlopp och konsekvenser:
- Den finlandssvenska utvandringen kartläggs kvantitativt, relativt och longitudinellt – vilka finlandssvenskar är det som utvandrat och utvandrar, socio-ekonomiskt, utbildningsmässigt, och varifrån utvandrar de? Hur har deras livsbanor utvecklats?
- Varför utvandrar finlandssvenskarna? Det gäller här att fastslå de s.k. push- och pull-faktorer som förefunnits i olika svenska bosättningsområden i Finland och i olika delar av Sverige, vilka generat utflyttningen och eventuell återflyttning.
- Emigrationens och migrationens inverkan på den geografiska språkgränsen i Finland skall utrönas. Avsikten är att granska hur gränsen eventuellt uppluckrats på vissa håll och stått fast på andra. Samtidigt kan utrönas i vilken mån den geografiska språkfördelningen blivit mosaikartad inom de områden som traditionellt varit delar av det tidigare relativt homogena Svenskfinland.
- Den finlandssvenska inflyttningen till Sverige kartläggs på motsvarande sätt som utvandringen. Vart flyttar finlandssvenskarna i Sverige och hur utvecklas deras livsbanor efetr flyttningen från Finland, rumsligt, socialt och utbildningsmässigt? Kan man i målområdet skönja mönster som återspeglar utgångsregionen i Finland?
- Hur utflyttade finlandssvenskar värderar att stanna kvar i Sverige mot att återflytta skall utrönas. I vilken mån och hur länge kvarlever en stark finlandssvensk identitet i en situation då den landsomfattande majoritetens språk är rikssvenska och identiteten en annan?
- Projektet syftar även att belysa den återflyttning av finlandssvenskar som trots allt sker – vart flyttar återflyttarna, vad skiljer dem från dem som stannar kvar i Sverige.
Prof. Göran Hoppe
Uppsala universitet
p. + 46 18 471 2548, f. +46 18 471 7418
goran.hoppe@kultgeog.uu.se
Prof John Westerholm
Helsingfors universitet
p. (09) 1912 2432, f. (09) 1912 2641
john.westerholm @helsinki.fi
Språklig emancipation i Finland och Sverige
Kielellinen emansipaatio Suomessa ja Ruotsissa
1,6 mmk
Projektets syfte är i korthet en undersökning av
- språklig emancipation genom fennomanernas språkbyte under nationalismen i Finland
- språklig emancipation i samband med det etniska uppvaknandet bland sverigefinnar och tornedalingar i Sverige
Projektet är både språksociologiskt och historiskt inriktat och syftar till att ge
- en beskrivning av de undersökta språkliga emancipationsprocesserna på individplanet; mekanismer som styrde/styr familjens och individens språkliga beslut och språkbyten i två olika historiska och sociala sammanhang
- en beskrivning av de undersökta språkliga emancipationsprocesserna på samhällsplanet: hur de har påverkat de officiella domänerna och samhället i stort; hur processerna påbörjades och hur de framskred; vilka faktorer som påverkade dem; idéhistoria/ideologi
- en allmännare beskrivning av språklig emancipation som fenomen och dess universella drag mot bakgrund av nationsbygge (Finland) respektive integration av minoriteterna (Sverige).
Leena Huss
Uppsala universitet
p. +46 18 471 2361, f. +46 18 471 2363
leena.huss@multietn.uu.se
Mirja Saari
Helsingfors universitet
p. (09) 1912 2514
mirja.saari@helsinki.fi
Crises, macroeconomic performance and economic policies in Finland and Sweden in the 1990s: A Comparative Approach
1,5 mmk
Suomi ja Ruotsi syöksyivät syvään lamaan 1990-luvun alussa. Lamojen luonne ja ajoitus oli hämmästyttävän samanlainen kummassakin maassa. Taloudellinen toimeliaisuus laski molemmissa maissa enemmän kuin yhdenkään muun toisen maailmansodan jälkeisen laman aikana. Koetut talouskriisit asettivat vallitsevat käsitykset talouspolitiikan harjoittamisesta hyvin kyseenalaiseksi.
Systemaattista vertailua Suomen ja Ruotsin taloudellisesta kehityksestä 1990-luvun laman aikana ei ole tehty. Tarkoituksena on korjata tämä puute kokoamalla Pohjanlahden molemmin puolin ryhmä ekonomisteja yhteiseen tutkimushankkeeseen. Hankkeeseen osallistuvat ekonomistit työskentelevät kiinteässä yhteistyössä ja tuottavat joukon tutkimuksia vertailevaa lähestymistapaa käyttäen. Hankkeessa verrataan toisiinsa Suomen ja Ruotsin lamanaikaista talouskehitystä. Lisäksi 1990-luvun lamoja verrataan paitsi muina aikoina koettuihin lamoihin myös toisten maiden kokemiin lamoihin.
Lars Jonung
Handelshögskolan i Stockholm
p. +46 8 736 9203, f. +46 8 313 207
lars.jonung@hhs.se
VD Pentti Vartia
ETLA, Näringslivets forskningsinstitut
p. (09) 609 900, f. (09) 601 753
pentti.vartia@etla.fi
Från förebild till hotbild?
Continuities and discontinuities in political cultures in Finland and Sweden
1,8 mmk
Projektin tavoitteena on tutkia poliittista kulttuuria Suomessa ja Ruotsissa. Käsitteenä poliittinen kulttuuri viittaa kaikkiin niihin julkilausuttuihin tai lausumattomiin kulttuurisiin tekijöihin, joita käytetään motivoimaan poliittista toimintaa. Kullakin maalla on oma poliittinen kulttuurinsa. Ruohonjuuritasolla käsite viittaa niihin tekijöihin, jotka ylläpitävät kansalaisten uskoa ja luottamusta sosiaalisiin instituutioihin. Eliittitasolla poliittista kulttuuria käytetään usein keinona motivoida tehtyjä päätöksiä. Päätösten ja poliittisen kulttuurin väliset suhteet ovat vastavuoroisia: poliittinen kulttuuri rajaa poliittista toimintaa mutta toisaalta toiminta muuttaa poliittista kulttuuria.
Työhypoteesina on, että huolimatta Ruotsin ja Suomen yhtäläisyyksistä, maiden välillä on huomattavia eroja poliittisessa kulttuurissa, siinä miten ja millaisilla käsitteillä poliittista toimintaa perustellaan. Miten ja millaisia käsitteitä hyvinvointivaltion rakennuskaudella käytettiin? Miten poliittinen kulttuuri on muuttunut vuosien varrella? Miten 1990-luvun laman aikana tehdyt päätökset perusteltiin? Millainen on sosiaalisten instituutioiden legitimiteetti? Mihin se perustuu?
Prof. Olli Kangas
Turun yliopisto
p. (02) 333 5643, f. (09) 3335093
olli.kangas@utu.fi
Prof. Walter Korpi
Doc. Joakim Palme
Stockholms universitet
Finska, svenska eller engelska? Intern kommunikation i nyligen fusionerade finsk-svenska företag
Suomea, ruotsia vai englantia? Sisäinen viestintä äskettäin fuusioituneissa suomalais-ruotsalaisissa yrtyksissä
1,6 mmk
Suomalaisten ja ruotsalaisten yritysten fuusiot ovat lisääntyneet merkittävästi1990-luvulla. Fuusioiden yhteydessä yrityksiin muodostuu uusia yrityskulttuureja ja viestintä-kanavia. Yksi keskeinen päätös fuusion yhteydessä on yrityksen virallisen kielen valinta.
Projektin päätavoitteena on selvittää, millaisia muutoksia fuusio tuo yritysten sisäiseen viestintään ja missä määrin viestinnässä käytetään suomen, ruotsin ja englannin kieltä. Lisäksi selvitetään sitä, miten yritysten henkilöstö suhtautuu muutoksiin ja eri kielten käyttöön. Kohdeyrityksiä ovat tässä vaiheessa Stora Enso ja Merita-Nordbanken. Näistä yrityksistä Stora Enso on valinnut viralliseksi kielekseen englannin, kun taas Merita-Nordbankenissa on ainakin toistaiseksi konsernitason yhteisenä kielenä ruotsi.
Hankkeessa on mukana seitsemän tutkijaa Helsingin kauppakorkeakoulun kielten ja viestinnän laitoksesta sekä yksi tutkija Upsalan yliopistosta. Projekti on saanut 1,6 miljoonan markan rahoituksen Suomen Akatemian Kahden puolen Pohjanlahtea -tutkimusohjelmasta. Tutkimusta rahoittaa myös Helsingin kauppakorkeakoulu. Tutkimus toteutetaan vuosina 2000-2002. Hanke jakaantuu viiteen osaprojektiin:
1. Kyselytutkimus, jossa kartoitetaan viestintäkäytänteitä, eri kielten käyttöä ja kieli-valintoihin kohdistuvia asenteita. Osatutkimuksen avulla pyritään tunnistamaan yrityksen kannalta keskeisiä tai ongelmallisiksi koettuja viestintätilanteita. Saatua tietoa hyödynnetään muissa osaprojekteissa.
2. Yrityksen sisäisten neuvottelujen ja palaverien analyysi. Tutkimuksessa kiinnitetään erityistä huomiota suomalaisten ja ruotsalaisten mahdollisiin kulttuurieroihin esim. yleisissä viestintäkäytänteissä ja päätöksenteossa sekä ruotsin ja englannin käyttöön ja näiden kielten rooliin vuorovaikutuksessa.
3. Suomessa ja Ruotsissa laadittujen ruotsinkielisten tekstien vertaileva analyysi.
Osaprojektin lähtökohtana on käytännön havainto, että niin Suomessa kuin Ruotsissakin laaditut ruotsinkieliset tekstit joudutaan sopeuttamaan kohdemaan käytänteitä vastaa-viksi. Tarkoitus on selvittää, millaisia muutoksia joudutaan tekemään.
4. Englannin käyttö yhteisenä kielenä yrityksen kirjallisessa viestinnässä.
Projektissa tutkitaan, millaista on se englanti, jota äidinkieleltään suomalaiset tai ruotsalaiset käyttävät yhteisenä kielenä. Lisäksi selvitetään, näkyvätkö suomalaisten ja ruotsalaisten viestintätapojen ja kirjoittamisen erot englanninkielisessä viestinnässä.
5. Yritysten tiedotuslehtien tarkastelu ja vertailu fuusion näkökulmasta.
Tarkoituksena on analysoida niitä keinoja, joiden avulla yritykset pyrkivät edistämään
uutta yhteistä yrityskulttuuria henkilöstölehdissään.
Prof. Helena Kangasharju
Dos. Mirjaliisa Charles
Helsaingin kauppakorkeakoulu
p. (09) 4313 8348, f. (09) 4313 8682
helena.kangasharju@hkk.fi
Ulla Börestam Uhlmann
Uppsala universitet
p. +46 18 4717690
Om jordanvändningsrättigheterna på vardera sidan om Torneälven
Maankäyttöoikeudet kahden puolen Tornionväylää
1,6 mmk
Pohjoiset maat ja vedet kuuluvat nykyisen käsityksen mukaan sekä Suomessa että Ruotsissa valtion omistukseen. Aluetta ovat kuitenkin asuttaneet niin kauan kuin tiedetään saamelaiset, joiden kulttuuri on perustunut metsästykseen, kalastukseen ja poronhoidon harjoittamiseen. 1600-luvun lopulta lähtien pohjoiseen alkoi myös muuttaa suomalaisia ja ruotsalaisia, jotka, vaikkakin lähtökohtaisesti maanviljelijöinä, mukautuivat elämään pohjoisessa omat elinstrategiansa kehittäen.
Uusimman oikeushistoriallisen tutkimustiedon valossa on selvää, että Ruotsin valtio vielä 1700-luvun puolivälissä kunnioitti saamelaisten perinteisiä oikeuksia maahan ja rinnasti ne oikeusjärjestyksen puitteissa omistusoikeuteen. Tilanne muuttui radikaalisti vasta 1800-luvun puolivälin jälkeen, Ruotsin ja sitten myös Suomen valtioiden tiukentaessa otettaan maiden hallintaan. Suomen puolella saamelainen, mikäli ei ryhtynyt tilalliseksi, menetti kaikki entiset oikeutensa maahan. Ruotsissa osa oikeuksista on säilynyt ns. saamelaiskyläjaotuksen puitteissa.
Tutkimusprojektin tarkoituksena on eri lähtökohdista löytää vastaus siihen, millä perusteella eedllä kuvattu kehitys on ollut mahdollinen: selkeää juridista perustetta valtioiden oikeuksille ei voida osoittaa. Tutkimusprojektissa tullaan käyttämään lähdeaineistona erilaisia virallisia asiakirjoja kuten lainvalmistelutöitä, oikeuksien pöytäkirjoja, verotusluetteloita jne. Tutkimuksen metodiset lähtökohdat ovat oikeushistorialliset, mutta luonteestaan johtuen projektiin liittyy myös tietty oikeuspoliittinen merkitys.
Docent Kaisa Korpijaakko-Labba
Lapin yliopisto
p. /f. (016) 532 581, 050 302 9911
Staden och idéerna. Det urbana i sjuttonhundratalet - och sjuttonhundratalet i nutiden
Kaupunki ja aatteet. 1700-luvun kaupunkikulttuuri- ja 1700-luku nykypäivässä
1,5 mmk
1700-talet, som började med krig, ofärdsår och prövningar, blev efter seklets mitt en tid av tilltagande uppsving och blomstring för många kuststäder längs Bottniska viken och Finska viken. Ett stadsborgerskap steg fram och utformade en egen identitet. Den fysiska stadsmiljön definieras: stadsplaner drogs upp och gator fick sin namn. Under detta brytningsskede fann stadskulturen sina former.
Målet för projektet är att med specialstudier i komparativt perspektiv fördjupa bilden av det "svenska" urbana sjuttonhundratalet på vardera sidan av Bottniska viken och därtill t.ex. för ortnamnens del undersöka hur den svenska 1700-talskulturen levat vidare i Finland samt syna dess populära tolkningar i nutiden. Inte bara en epok utan även en region kan bilda ett område genom vilket nya företeelser filtreras och omskapas. Projektets avsikt är att i en region - som senare skulle höra till två nationer - undersöka hur en ny epok tar form i vardagliga beteenden som politisk delaktighet, och hur dessa former lever vidare i en annorlunda historisk kontext och slutligen som
"postmoderna" eller sentida gestaltningar. En mentalhistorisk syn implicerar att vi har att göra med sega strukturer och därmed är olika tidsfenomens samtidighet under vissa perioder ett faktum som också bör beaktas. Genomgående riktar vi sökarljuset på den urbana kulturens mångbottnade skepnad både under sjuttonhundratalet och i nutiden.
Docent Lars-Folke Landgrén
Prof. Marja Taussi-Sjögren
Helsingfors universitet
Umeå universitet
p. (09) 633 369, f. (09) 667 450
Prof. Anna-Maria Åström
Åbo Akademi
p. (02) 21 531, f. (02) 251 7553
anna-maria.astrom@abo.fi
Att åldras mellan två kulturer. Äldre finländska invandrares liv, hälsa och identitet i Sverige och i Finland efter återflyttandet
Ikääntyminen kahden kulttuurin välisä. Iäkkäiden suomalaisten siirtolaisten elämä, terveys ja identiteetti Ruotsissa ja paluumuutton jälkeen Suomessa
1,5 mmk
Vuosien 1946 ja 1979 välisenä aikana lähes 450 000 ihmistä muutti Suomesta Ruotsiin, ja tällä hetkellä Ruotsissa asuu yli 200 000 suomalaista maahanmuuttajaa. Heistä n. 40 000 on yli 65-vuotiaita ja määrän odotetaan kaksinkertaistuvan lähimmän 10 vuoden aikana. Noin 75-80 prosenttia ruotsinsuomalaisista on äidinkieleltään suomenkielisiä ja 20-25 prosenttia on suomenruotsalaisia. Useimmat maahanmuuttajat ovat jääneet Ruotsiin eikä heillä ole aikomusta palata Suomeen. Kuitenkin lähes 100 yli 65-vuotiasta muuttaa vuosittain takaisin Suomeen.
Aiempien tutkimusten mukaan tärkeimmät syyt Ruotsiin muuttoon ovat olleet halu parantaa elintasoa, työnsaanti ja asuntopula. Merkittävimmät paluumuuttoon vaikuttaneet tekijät ovat koti-ikävä, paluu juurille, kieliongelmat ja toimivan sosiaalisen verkoston tarve. Lähinnä suomenkielisiä koskeneet kieliongelmat voivat kärjistyä dementian ja heikentyneen terveyden seurauksena.
Tämä tutkimus kohdistuu ikääntyneisiin ruotsinsuomalaisiin sekä Ruotsista takaisin Suomeen muuttaneisiin ikäihmisiin. Tarkoituksena on tutkia heidän käsityksiään itsestään ja elämästään sekä ruotsalaisessa että suomalaisessa yhteiskunnassa. Keskeisiä tutkimuskysymyksiä ovat mm. millaiseksi ihmiset ovat kokeneet äidinkielensä merkityksen, mitä kontakteja heillä on ollut ruotsin kieleen Ruotsissa, miten he ovat kokeneet kieliolosuhteet palattuaan Suomeen, millaiseksi he ovat kokeneet identiteettinsä suomalaisina, ruotsinsuomalaisina, suomenruotsalaisina ja suomensuomalaisina, mikä merkitys kielellä, kulttuurilla ja identiteetillä on vanhuudessa, mitä ne merkitsevät terveyden kannalta, millaiseksi he ovat kokeneet terveyden- ja vanhustenhuollon Ruotsissa ja Suomessa, millainen sosiaalinen verkosto heillä on ollut sekä mitä se on merkinnyt heidän terveydelleen ja kulttuuriselle identiteetilleen ja millaiseksi heidän elämänsä on muotoutunut kokonaisuutena. Tutkimus toteutetaan kyselylomake- ja haastattelututkimuksena Suomessa ja Ruotsissa.
Aikaisemmat tutkimukset ovat suuntautuneet pääasiassa suomenkielisten siirtolaisten ja paluumuuttajien tilanteeseen, vaikka suomenruotsalaiset ovat selvästi yliedustettuina ruotsinsuomalaisten joukossa. Suomenruotsalaiset ovat tässä yhteydessä olleet näkymättömämpi ryhmä, koska Ruotsissa ei rekisteröidä ihmisten äidinkieltä. On myös todennäköisesti oletettu, että he sulautuvat helpommin ruotsalaiseen yhteiskuntaan, koska heidän äidinkielensä on ruotsi. Tässä tutkimuksessa suomenruotsalaiset huomioidaan omana erillisenä ryhmänään. Heitä voidaan tarkastella vähemmistönä vähemmistössä. Tämä voi tarjota uusia näkökulmia kysymykseen, mitä merkitsee ikääntyminen vähemmistöryhmässä ja mitä paluumuutto Suomeen merkitsee.
Projektin odotetaan antavan lisää tietoa vanhenemisesta, terveydestä ja kulttuurista vähemmistö- ja siirtolaisperspektiivistä. Saatuja tietoja voidaan hyödyntää, kun kunnissa suunnitellaan vanhustenhuoltoa - Ruotsissa suomalaissiirtolaisille ja Suomessa paluumuuttajille. Erityishaasteita tässä työssä ovat kielikysymykset, kulttuurisidonnaisuus, sosiaaliset verkostot ja odotukset hoitojärjestelmän suhteen.
Prof. Anneli Sarvimäki
Kuntokallio, Helsinki
p. (09) 612 2169, f. (09) 6122 1616
anneli.sarvimaki@kuntokallio.fi
Prof. Sirkka-Liisa Ekman
Karolinska Institutet
Stockholm
Etnicitet och kön. Konstruktionen av etnisk identitet och kön i svenska och finländska kontexter
Etnisyys ja sukupuoli. Etnisen identiteetin ja sukupuolen rakentuminen ruotsalaisissa ja suomalisissa konteksteissa.
1,2 mmk
Syftet med projektet är att studera konstruktion av etnisk identitet med beaktande av kön/genus i svenska och finländska kotexter. Projektet skall ge information om de generella processer varigenom etnicitet och kön skapas, upprätthålls och omdefinieras. Det avser att producera teoretisk och empirisk kunskap i finsk och svensk kontext om etnisk identifikation i växelverksrelationer, om konstruktion av etnisk historia, om könets betydelse för etniska relationer, om formering av etniska landskap och om hur etnisk identitet används som distinktion.
Projektet är humanistisk-samhällsvetenskapligt med förankring i etnicitets-, kvinno- och livshistorieforskning. Det studerar etnicitet och kön genom följande teman: transnationalism och diasporisk etnicitet; kön, manlighet och nationalism; etnisk identitet hos kvinnor; finskhetens förändrade kulturella betydelser och finlandssvenskhetens könade variationer.
Projektet har fem olika delprojekt:
1. Transnationalism och diasporisk identitet i finsk och svensk kontext,
2. Den svenska jorden - om manlighet, kvinnlighet och landsbygd i uppfattningar om finlandssvenskhet,
3. Konstruktionen av etnisk identitet i finlandssvenska kvinnors livshistorier,
4. Finnmarkens barnbarn och barnbarnsbarn. Från skam till stolthet?
Finlandssvenskheten som distinktion i svensk och finsk kontext.
Prof. Harriet Silius
Åbo Akademi
Institutet för kvinnoforskning
p. (02) 215 4328, f. (02) 215 4668
harriet.silius@abo.fi
Doc. Gunilla Bjerén
Stockholms universitet
Gothenburg - the largest village of the Salla parish
1,4 mmk
Tutkimuksen kohteena on Pohjois-Suomesta Göteborgiin 1950-luvulta lähtien muuttaneet Ruotsin suomalaiset sekä heidän lapsensa ja lapsenlapsensa.
1950-luvulla alkanut muutto liike oli suurimmillaan vuoden 1970 tienoilla. Esimerkiksi Suomen itärajalla sijaitsevassa Sallassa kunnan väestö väheni muutamassa vuodessa 11.000:ta 7.000:een. Muuttoliike suuntautui Etelä-Suomeen ja Ruotsiin. Kotiseudulle jääneet sanoivat leikillään - mutta myös katkerana - että Göteborgista oli tullut Sallan suurin kylä. Tässä tutkimuksessa Salla on eräänlainen metafora; myös muista Pohjois- ja Itä-Suomen syrjäseuduilta muutettiin pois työn perässä.
Tutkimus koostuu kolmesta itsenäisestä tutkimuksesta: Tutkimuksessa selvitetään ne syyt, mitkä johtivat maastamuuttoon ja selvitetään muuttajien demografiset tiedot tyypillisen muuttajan luonnostelemiseksi. Vastaavasti kohteena on myös paluumuuttajat, syyt paluumuuttoon sekä jälleen paluumuuttajien demografiset tiedot.
Pääfokus tutkimuksessa on kuitenkin Göteborgissa asuvissa ensimmäisen, toisen ja kolmannen polven suomalaisissa. Miten pohjoisen syrjäseudulta suurkaupunkiin muuttaneet suomalaiset sopeutuivat uuteen ympäristöönsä, lähiöihin ja tehdastyöhön? Mikä oli heidän suhteensa vanhaan ja uuteen kotiseutuun? Edelleen tarkastellaan myös maahanmuuttajien lapsia ja lapsenlapsia. Miten pohjoissuomalaisuus heijastuu toisen ja kolmannen polven ruotsinsuomalaisten identiteetissä? Minkälaisia erityispiirteitä on heidän nuorisokulttuurissaan.
Docent Hanna Snellman
Helsingfors universitet
p. (09) 1912 2622, f. (09) 1912 2653
hanna.snellman@helsinki.fi
Mellan kontroll- och integrationspolitik - Finska och svenska strategier för att nå inre säkerhet under 1900-talet
Kontrollipolitiikan ja integraatiopolitiikan välissä. - Suomalaisia ja ruotsalaisia strategioita saavuttaa sisäinen turvallisuus 1900-luvulla
1,5 mmk
Projektets huvudsyfte är att studera olika strategier för att hantera konflikter och skapa samhällsstabilitet i Sverige och Finland i ett jämförande perspektiv. Skillnader och likheter i synsätt, teori och praktik på de utvalda områdena (kriminalpolitik, välfärdspolitik och säkerhetspolitik) klarläggs och diskuteras i ett historiskt långsiktsperspektiv.
Prof. Timo Soikkanen
Turun yliopisto
p. (02) 333 5366, f. (02) 333 6585
timo.soikkanen@utu.fi
K Zetterberg
Försvarshögskolan
Stockholm
Språkgrupp, medborgarskap och lokal välfärdsstat
Kielisyhmä, kansalaisuus ja paikallinen hyvinvointivaltio
1,5 mmk
Projektet utgör en jämförelsen av språkgruppernas ställning och roll i Finland och Sverige. Välfärdsstatens service granskas i förhållande till språkgrupperna på del lokala planet. Den kommunala minoritetspolitiken, service till majoritet och minoritet, språklig etnisk identifikation inom språkgrupperna, upplevelser av medborgarskap och språkgruppsbaserad mobilisering utgör alla områden för de lokala studierna. Huvudundersökningen bygger på en medborgarenkät i finländska och svenska kommuner och den kompletteras av särstudier som belyser mobiliseringsproblemet.
Prof. Krister Ståhlberg
Åbo Akademi
p. (02) 215 4317, f. (02) 215 4585
krister.stahlberg@abo.fi
Henry Back
Göteborgs universitet
p. +46 31 773 4688
henry.back@spa.gu.se
Delar i dialog. Integrativa och desintegrativa krafter och processer i Sverige och Finland (1720-1860)
Vuoropuhelun osat. Eheyttävät ja hajottavat voimat ja tekijät Ruotsissa ja Suomessa (1720-1860)
1,7 mmk
Kriget 1808-1809, det gamla svenska rikets sprängning, uppkomsten av såväl ett autonomt storfurstedöme Finland som ett nytt avlångt Sverige erbjuder en spännande utsiktspunkt såväl framåt som bakåt i historien. I projektet fokuseras på de sammanbindande krafterna och särskiljande faktorerna i det svenska riket under den tidigmoderna perioden. Det gemensamma riket studeras till skillnad från nationellt präglad forskning utgående från sina egna förutsättningar. Upplösningen efter 1809 problematiseras som en utdragen och mångdimensionell process. Undersökningen sker på ett socio-ekonomiskt, politiskt och identitetsplan.
Docent Nils Erik Villstrand
Åbo Akademi
p. (02) 265 4390, f. (02) 265 4845
nils.villstrand@vaasa.fi
Gemenskap och asymmetri - Självbilder och bilder av den andre
Yhteenkuuluvaisuutta ja epäsymmetriaa - omakuvia ja kuvia toisesta
2,1 mmk
Projektet handlar om självförståelse och bilder av den andra, om likhet och särprägel, närhet och avstånd, konflikt och samarbete. Vi undersöker hur dessa bilder (mentaliteter och iden-titeter) förändras med de strukturella relationerna mellan Sverige och Finland och med global integration. Vi utgår ifrån att relationerna mellan länderna hittills har präglats av en viss asymmetri, med Sverige som den ekonomiskt starkare och mera skyddade, och med Finland något på efterkälken och i en politiskt mera utsatt position. Asymmetrin kan dock vara på väg att jämnas ut och t.o.m. svängas om. Medan Sverige brottas med en politisk förtroendekris ifråga om välfärden, EU, energipolitiken och integrationspolitiken satsar Finland med nyvunnet självförtroende på EU och EMU.
Det är unikt att majori-tets-folket i den ena staten är en numera erkänd minoritet i den andra, och detta på båda håll. Vi har alltså möjlighet att kasta ljus över finskt och svenskt som både majoritets- och minoritetsidentiteter, att belysa likheter och olikheter i synen på det egna landet och det svenska/finska grannlandet samt på den befolkning som i båda länderna talar svenska respektive finska. Vi avser att visa hur finskt i Sverige och sve-nskt i Finland kommuniceras och reproduceras, samt hur de täta kontak-terna befrämjar både gemenskap och nationell profilering.
Projektet omfattar tre delprojekt samt samarbete med ett fjärde delprojekt (mediebilderna) med annan finansiering. Projektet är tvärvetenskapligt och det kombinerar kvantitativa och kvalitativa data. De medverkande forskarna representerar disciplinerna sociologi, socialpsykologi, psykologi, pedago-gik, journalistik och mediaforskning.
Nationsbyggen och asymmetri: Skolan och skolböckerna som produ-center av den finska och svenska identiteten. Vår självbild formas bl.a. via det identitetsskapande arbetet i skolorna. Genom att studera skolböckerna i historia genom tiderna kan man se om finskt och svenskt och relationerna mellan Finland och Sverige behandlas på samma sätt i de två länderna och under olika tider. Intervjuer av dagens skolelever kan avslöja att det inte är bara historieböckerna utan medierna som producerar de dominerande bilderna.
Prof. Charles Westin
Stockholms universitet
p. +46 8 162 691, f. +46 8 156 720
charles.westin@ceifo.su.se
Prof. Karmela Liebkind
Helsingfors universitet
p. (09) 1912 3280, f. (09) 1912 2973
karmela.liebkind@helsinki.fi
Prof. Tom Sandlund
Helsingfors universitet, Svenska social- och kommunalhögskolan
p. (09) 1912 8471, f. (09) 1912 8485
tom.sandlund@helsinki.fi